mattjat

Denna vecka har jag provat två nya rätter här hemma, eller i alla fal en. Den andra är en reviderad upplaga av köttfärslimpa. Simpelt som få. Fått tipset av en kompis och har testat det nu till middagen. Riktigt gott!

500g köttfärs
1 påse blåband Fransk löksoppa (eller motsvarande)
2 dl filmjölk

*Blanda ihop och forma en limpa i en ugnsform.
*In i ugnen 200° ca 30 minuter.



Det andra är Canneloni:

4 portioner

1 frp färska lasagneplattor (12 st)
pesto
2 dl cremefraiche
3-4 hg rökt skinka eller kassler i tärningar
2 mozzarellaostar
2 frp finkrossade/passerade tomater ev med vitlökssmak
150g riven ost

*Bred ett tunt lager pesto på varje lasagneplatta, fördela cremefraichen ovanpå.
*Tärna skinkan och lägg som en sträng längs ena kortsidan på plattorna.
*Skär mozzarellan i stavar och fördela ovnapå skinkan.
*Häll en frp tomater i botten på en ugnsform.
*Rulla ihop plattorna och lägg med skarven nedåt på tomatkrosset.
*Häll över den andra tomatförpackningen och toppa allt med riven ost.
*In i ugnen ca 200° i 30-40 minuter
Smarr smarr!!



*Häll den andra tomatförpackningen ovanpå.

Tack och lov kommer dom inte så ofta.
För ett tag sedan, närmare bestämt i mitten av augusti, var jag till Sollefteå och hamnade på en liten mysig butik som jag inte kommer ihåg namnet på. De sålde i alla fall handarbeten och barnprylar och i fönstret hängde en jättesöt stickad klänning. Detta är då orsaken till rubriken på dagens inlägg. Jag kom givetvis på att jag skulle sticka en sådan till Anja. Kan ju inte vara så svårt, tänkte jag då... Garnet är jättefint, olivgrönt "bandgarn", lite elastiskt och mönstret såg ju ganska enkelt ut. Iallafall sa kassörskan att det var lätt att sticka den. Men det är klart, allt är ju relativt, jag antar att hon som har en handarbetesbutik har något mer erfarenhet än mig när det gäller stickning.
Idag har jag fått låna ett par stickor av rätt storlek och nyss skulle jag så stort ta tag i det.
Problem nummer ett:
Vilken storlek ska jag gå efter? 3/4 år eller 5 år. Bestämde mig faktiskt ganska fort för det senare för man vet ju aldrig när verket behagar bli klart och 4 är hon ju nästan till sommaren. 5år verkar ett mer logiskt mål för mina klumpiga stickarfingrar.
Nästa problem uppstod när jag lagt upp 74 av de 108 maskorna på stickan och trådstumpen är slut! Bara att repa upp och börja om. Tog till rejält denna gång så nu dinglar det en stump på drygt 1 meter i ena änden av stickningen.
Sedan komer vi till problem nr 3:
Hur f-n läser man ett stickmönster?? Jag fattar så långt som till ....108 m och 1r 1a. Men resten då? Varför skulle jag välja en klänning med mönsterstickning? Hade väl kunnat nöja mig med slätstickning då de aviga varven är mer än jävliga för mina fingrar.
Jaja, nån vänlig själ kanske förklarar alla dessa förkortningar för mig en dag. Nu har jag lyckats sticka ett varv avigt och ett rätt (ja, man skulle börja avgit) och när jag då kom till det aviga igen kändes det plötsligt så motigt att börja på ett varv till så jag la ner stickningen för ikväll.
Om det nu kommer bli som så att jag lägger av vid varje avigt varv var det nog tur att jag tog den största stoleken som var på mönstret, för det kommer att ta MÅNGA kvällar om jag bara gör två varv åt gången. (om ens det när jag kommit ¨så långt som till själva mönstret, och dit är det 8 varv tror jag)

                                                                             

Äntligen är sovrummet klart. Har hunnit sova där en natt också men det var ingen höjdare....våra madrasser som var så sköna, alldeles perfekta, är nu plötsligt alldeles för mjuka. Fy vad jag har vänt och vridit på mig inatt. Men kunde man vänja sig vid en skummadrass på golvet lär man ju kunna vänja sig tillbaka till sin egen säng också.
Så här såg det ut när vi skruvade möbler igår. Ja, jag var faktiskt med jag också med mejsel i hand, men jag ser till att vara den som är bakom kameran också!
Garderobstomme 2 av fyra, fortfarande på ganska gott humör trots att vi var tvungen att montera dem ståendes pga takhöjden. (som vi för övrigt trodde IKEA hade lurat oss på, innan vi jag såg att det fanns 2 monteringsanvisningar)

Diverse kroppsliga gymnastikliknande övningar fick användas denna dag.

Sängbordskåp och lampor som stått klara länge och därmed påminnt oss om förseningen ännu mer.

Fyndigt verktyg från IKEA enligt mig, en nubbhållare till alla dessa småspik på baksidan av garderoberna. Nog för att jag slog mig på fingrarna ändå ibland, men säkert mycket färre gånger än vanligt.

4 stommar på plats, nu fattades bara skjutdörrarna och 20 trådbackar!!

Sängen är på gång!

Och så här blev det slutliga resultatet:




Idag har jag ägnat mig åt alla dessa trådbackar och det betyder då 80(!) skruvar plus 12 på de två stängerna man hänger galgar på. Men det var trots allt ganska skoj, kul när det var klart i alla fall. Och  som vanligt är vi så urbota less på IKEA-montering och säger att "aldrig mer". Meeen.....var hamnar vi nästa gång vi behöver införskaffa något nytt??? Jo, precis, IKEA!
Vi har börjat få ordning i Anjas rum också, satt upp alla lister idag, gardiner, ställt in sängen så hon sover där nu, men det är klart det är mycket kvar ännu. Hissen kommer förmodligen i veckan och sedan kan man ju börja piffa till på riktigt.

Så, summa sumarom, vi rodde detta iland till sist!!

Tack och godnatt!

Idag har det varit en ganska effektiv dag, dåligt väder till trots.
Började dagen med att sova lite länge, tror klockan var närmare nio innan vi slog upp våra blå, så det tog ett tag innan vi kom igång.
Stefan for och hämtade släpvagnen för idag var det lördagsöppet på ÅVC. Givetvis måste vi som stammisar där även fara med ett lass idag också då, när det ändå är öppet. Jag röjde iordning lite på balkongen och slängde de sista blommorna där...
Fick ihop mest en hel vagn denna gång med. Mest skrot från renoveringen, men även ett gammalt skåp som dom som bodde här före oss lämnat, ett gammalt element, en lampskärm, nån gammal färgburk mm mm. Och ändå har vi saker kvar här hemma som ska slängas, men det får bli sedan vi nån gång i framtiden fått möjlighet att skruva ihop alla våra IKEA-prylar!
Efter den turen for vi och fikade för det är ju kanelbullens dag idag (ja, tänk att även den har en egen dag numera.....stackars hallongrottor!!) meeen, när vi kom dit var kanelbullarna slut. Typiskt....på ett fik....
Handlade lite, bla en ny sop och skyffel och en skurmopp ty de gamla har gjort sitt sedan vi städat källaren och alla förråd. Sedan kan det ju vara bra att ha en lite mindre skälig mopp där nere... Bar ner torkställningen till tvättstugan för den får bo där nu när det är plats. Hängde en maskin tvätt, laddade en ny, sopade (ja dammsugaren vill ju inte riktigt vara med) och skurade hall och kök och lagade mat medan stackars Stefan var ute och klippte gräset en sista gång innan snön, i regnet:


Tyckte allt lite synd om honom....fast det gav mig ett par goda skratt när han körde fast i slänten med gräsklippartraktorn=) Som ni ser fick han ta till lillklipparn istället.
Under tiden kom min käre far förbi med ett par kanelbullar som han köpt på Time-butiken. Nygräddade och goda! Tack för det!
Och jag hittade lite hjortron i frysen som jag slänge i en gryta och nu står 9 burkar med sylt på bänken.


Blev en skål glass framför tv:n också...

Mmmmmm

Bjuder på lite mer bilder när jag ändå håller på:

Min porslinsblomma i blom...



Blå ljung vid ett blått hus!


Fanns så fina citroner på affären en dag så jag köpte dem bara för att smycka frukfatet med.



Middagen idag blev dessa goda ugnspotatisar (grovt skivade, lite olja, lite vitlökspeppar, MYCKET grillkrydda, 225° 30 minuter) fläskilé och nån hemskt lyxig färdigsås från Kelda

Och sist men inte minst en riktig gladskit, taget bara för en timme sedan


Det får räcka för idag!
Tack och bock!!!

Vet att ni kanske inte vill höra om denna matta längre, men nu är jag så in i bomben less på detta så jag skulle kunna slå sönder något. Under eftermiddagen spelade jag in ett samtal i huvudet och det ska ni veta, att det var inte den snälla lugna Helena som spelade mig!! Jag har inte ringt för att spela upp det i örat på herrn än och det är kanske lika bra om man tänker efter lite. Men jag var väldigt sugen där ett tag. GRRRRR!!!!!
Ger honom måndagen också nu, men sedan får det vara nog....

Kanske ska ta till den variant som en jobbarkompis tipsade om idag:
-Lägg in spånskivor och var nöjd!!!

Sägs det i alla fall. Min älskade sambo gör allt för att få mig leva tills jag är hundra.
Idag när han kom hem från jobbet händer detta:
S: Jag ska åka ner på byn och kolla några däck och köpa fikabröd till jobbet i morgon... 
H: Ja men vad bra, då kan du köpa en vitlök  tills i morgon när vi ska äta tacos också. Och ett par liter mjölk.

Han åker, dröjer lite längre än jag trodde och då maten var klar började jag äta.
Han kommer hem, packar ur påsen, lägger vitlöken på bänken och frågar om den är tillräckligt stor.
H: Klart den är, jag ska ju bara ha en klyfta.
Jag fortsätter äta och S också. När middagen passerat och jag ska till att göra mig i ordning för friskis ser jag påsen med löken på bänken, tar upp den för att lägga in den i kylen och vad ser jag.....EN CHAMPINJON!!!!
En ynka stackars liten champinjon och jag garvar så jag inte kan stå på benen. HAHAHA....slänger ner mig i fåtöljen med svampen i näven och får inte fram ett ljud. Stefan garvar precis lika mycket och undrar i mitt stilla sinne om han är helt fläng i huvet som inte ser skillnad på en lök och en svamp.... Meeen, jag inser snart att han bara jävlas med mig och har köpt BÅDE en vitlök och en champinjon. Nu skrattar han förstås ännu mer och jag frågar om champinjonen ens gav utslag på vågen i affären?! Jodå, 0,98:- fick han betala för skämtet!!
Vid det här laget har jag skrattat så gott att mina stackars magmuskler gjorde sig påminda igen efter förra veckans gympa vilket inte var så kul sådär en kvart innan dagens pass. Men det gick bra i alla fall...

Jag skulle verkligen velat se minen på kassörskan när det kommer en snubbe och köper EN champinjon och EN  vitlök. Hon om nån måste ju tro att han inte visste vad som var vad.

                                                                                                 

Skulle aldrig ha sagt nåt om mattan igår. Den har inte kommit idag heller....bitter!!! Håller tummarna för i morgon.
Men Grey´s började ju igår så då blev man ju på lite bättre humör. Men genast kom jag på att nästa vecka är jag inte hemma och kan se det. Undrar om man kan kolla på 5:an i Torvalla?!?

Nu ska jag ladda upp inför gympan.

Over and Out

men jag skriver det i alla fall....I morgon ska vi få mattan inlagd!!!!
Fast egentligen tror jag det inte förrän jag ser det. Eller vad tror ni? Efter all otur vi haft med denna renovering blir jag inte längre förvånad över nåt...

Jag blev glad nyss då en vän hittat hit till min blogg. Alltid kul med nya läsare, speciellt såna som står en nära.
Pratade med en annan vän i telefon för en stund sedan och jag som förr alltid kunnat sitta och slösurra i timmar känner inte likadant längre. Fast det beror kanske till stor del på att vi inte har nån bärbar telefjunk inkopplad sedan vi städade ur "kontoret" inför renoveringen. Är ju inte så kul att stå fastklistrad vid diskbänken där vi har den fasta längre stunder än man faktiskt måste. Men det är klart, när jag tänker efter så är det ju ganska trevligt att surra bort en timme med någon man inte pratat med på länge och i och med att jag skriver det kommer jag på ett flertal som jag borde ringa. Hmm....inte bra det här. Den tekninska utvecklingen går frammåt medan den sociala biten blir sämre och sämre. Tänk er förr (läs: när jag var liten...) då kunde man fortfarande gå till grannen och få sig en kopp kaffe, man skickade handskrivna brev bara för att det var kul, surrade i telefonen då så morsan belv grågårig i förtid. Vykort, för att inte tala om dessa små glädjespridare om än att de bara innehöll några få rader... Idag då...hur ser det ut nu?!? Jo, ska man dricka kaffe med gannen är det bäst att boka upp det en vecka i förväg så att inget annat är planerat i kalendern och för att boka denna träff skickar man såklart ett SMS. Handskrivna brev existerar väl knappt idag för om man vill något skickar man ett SMS. Detsamma gäller surrandet i telefonen, nu sitter man och SMS:ar istället. Och sist men inte minst...skickas det lika mycket vykort från semestern numer? Nej, för man har ju telefonen med sig och kan skicka....ja ett SMS!!
Och själv ska jag inte sticka under stolen med att jag är bättre än nån annan för dagligdags har jag 3144 skickade SMS och 147 MMS. Och telefonen är 1,5 år gammal...snabbt uträknat ca 6 meddelanden om dagen!!
Sicka funderingar man har....


Nu ska jag sova, jag ringer i morgon!

Sitter och slösurfar och P3 är på i bakgrunden. Jag hatar P3. Eller hatar är väl att ta i men jag tycker inte om kanalen i alla fall. En massa konstiga programtitlar där det bara snackas en massa konstigt.  Ketchup, Ullinulla, Pippirull, Clownen luktar bensin osv osv. För att inte tala om Mammas nya kille som alla verkar tycka är så gudomligt bra. Jag fattar inte vart det är bra. Förlåt, jag kanske är dum, men jag står för det i så fall. Ibland kan där vara nån halvvettig intervju som går an att lyssna på men inte ofta.
Just nu pratas det om fobier. Nu är det någon som har fobi för att blunda för då ser hon ögon. Typ en clowns ögon.... Haha! Jag har inga fobier. Ska vara naveln då, men det är kanske ingen fobi, jag bara tycker det är obehagligt att pilla sig i navlen. Så det gör jag aldrig, mer än den ska tvättas då, fast inte trycker jag dit ett finger och vevar runt inte. Nä fy!! Jag skriker rakt ut om nån (läs Stefan) råks på komma i närheten av denna underliga kroppsdel.
När jag tänker efter har jag nog numer utvecklat en fobi mot hantverkare. Huvva, ryser av bara tanken. Skulle ha fått mattan inlagd i sovrummet igår efter att ha väntat länge och varit utan sovrum och sängar. Men när herrn skulle till att bröja märker han att han beställt hem FEL MATTA!!! Gissa om vi blev förbannade då... Här har vi bott i kappsäck (nästintill) i flera veckor, inga garderober att ha kläderna i, inga sängar att sova i, ett helt kontors möblemang som vi inte vet var vi ska ställa och dessutom en massa IKEA-kartonger som väntar på att skruvas ihop. Och allt är bara utspritt i hela kåken. Ställde in os på att stöka i ordning sovrummet nu i helgen då och så har ************* (här står det egentligen något otrevligt ord som min mamma har lärt mig att man inte får säga) blandat ihop siffrorna. Konsekvensen av detta blir att ingen matta blir lagd förrrän slutet av nästa vecka. Så ja, risken finns att jag får utslag av att bara komma i närheten av en hantverkare efter detta!

Nu till något mindre otrevligt. Efter flera års "tjatande" tog jag mig äntligen iväg på gympan i torsdags. Jag drog med mig H så kändes det lite bättre, då var vi i alla fall två nybörjare. Gympan (typ friskis, antar jag,har aldrig varit på det heller) var lätt/komigång-gympa och ja, för en 65-kilos tjej kanske, men definitivt inte för mig. Var riktigt jobbigt men jag fixade hela passet och gjorde alla övningar så gott jag kunde, var inte så enkelt när koordinationsförmågan inte är på topp. Men eftersom jag bestämt mig för att betala in för terminen fixar jag nog att sätta ihop armar och ben på rätt ställe efter ett par gånger. Hoppas också att min kropp vänjer sig vid dessa övningar så småningom för som det är idag har jag lite smått problem med vissa rätt många muskler i min kropp som jag knappt visste att jag hade. Men men, som C sa, då vet jag att jag har gjort något bra!!

...att konservera sitt barn? Igår skrev jag ju att Anja hade haft föräldraledigt i helgen, men glömde skriva det jag hade tänkt då jag kom in på ett annat spår.
Jag hämtade henne vid sex-snåret igår kväll och fick hem en tjej som var gladare än en nybliven lottomiljardär. Hon var på ett humör som gjorde att jag fick hålla mig från att inte krama ihjäl henne. Glädjen lyste i ögonen på henne och hon "pratade" med hela kroppen. Hela kvällproceduren gick galant och hon sonmade i sin säng vid halv nio. Jag hade kunnat göra vad som helst för att få konservera de där timmarna för att ha att ta till när allt känns hopplöst. Min älskade lilla tjej!!!

På förmiddagen när vi var och skulle lämna bilen i Sundsvall ställde vi oss frågan:
- Vad gjorde man förr när inte GPS fanns? Och inte mobilen så man kunde ringa och fråga om vägen....
Först skulle vi då till en OKQ8-mack för att hämta ut hyrbilen vi skulle ta oss hem med. Den hade vi inte hittat utan GPS. Visst, vi hade ju kunnat kolla eniro eller hitta.se för att få en vägbeskrivning, men det vete tusan om det hade hjälpt för att komma fram på rätt mack. Mitt i gröten typ på en tvärgata låg den. En ganska stor mack, men för en som inte har Sundsvall som "hemmastad" kändes det som att den inte låg så strategiskt till. Trots GPS förstod vi inte på en gång hur vi skulle ta oss därifrån. Men vi lyckades med det i alla fall och nu skulle vi vidare mot Sundsvallslacken, som då först och främst inte ligger direkt i Sundsvall utan har postadress Kvissleby. Mamma hade förklarat för Stefan hur man skulle köra och när man passerat Stroviks Herrgård var det bara att ta vänster. Och missade man det kunde man ta nästa vänster. Jag körde nu efter Stefan i hyrbilen som INTE var en automat, han hade GPS:en så det var ju mest logiskt att han körde först. I en stor korsning där vi skulle svänga vänster inser han att det nog inte var här vi skulle svänga, utan i nästa korsning. Kan tillägga då att vi båda låg i fel fil och att det hunnit bli rött från vårat håll. Ingen som såg oss kunde nog undgå att det var Följa John som gällde. Stefan rädda sig ganska smidigt ur situationen, men jag med en manuell låda hoppade mig över till nästa fil innan jag fått i ettan och kunde rulla vidare. Okej, vi var på rätt köl igen och rullade vidare på E4:an åt rätt håll. Någon Herrgård såg varken jag eller Stefan till och när GPS:en sa att vi skulle svänga om 0 meter fanns ingen väg att svänga på för avtagfilen för vänstersväng var så lång så det var en bra bit fram. Där stod vi som var med i den här Följa John-leken och och såg på när lastbilen som ett bra tag låg efter mig och skulle ta av på samma ställe brassar förbi och svänger en bit längre fram. FöljaJohn-tåget åkte efter, över en gammal järnväg, in på ett gammalt industriområde (observera att vi nu är på en grusväg) kändes som att nåt MC-gäng skulle kunna ha sitt hak i nån lokal där lite undanskymt. Kändes också som att vi var på väg in i skogen men då skulle man svänga tillbaka och in på ett inhägnat område och vips var vi framme. Det här stället såg inte alls lika sunkigt ut och jag kan lova att vi inte hittat rätt utan GPS eller telefon.... men det är klart, på den tiden det inte fanns, fanns väl knappt en bil som behövde fixa en tillknycklad dörr heller!
(hamnade nästan på en privat gård när jag skulle därifrån också...)

Anja har haft föräldraledigt i helgen och varit hos sin assistent. Låter bättre att hon vart föräldraledig än att vi varit barnfri tycker jag...
Fredagkvällen passerade rätt snabbt och trots att jag längtat efter att få sova var vi nog uppe till midnatt ändå, kikade på tv och surrade. Upp tidigt på lördag för en heldag i Birsta, gjorde av med x antal tusen kronor, men fick med oss både sängram, sängbordskåp, sänglampor, garderobsstommar och skjutdörrar hem. Åsså lite småplock som sängtoppar och en slickepott för en femma. Var och införskaffade nya golv- och taklister till sovrummen också när vi ändå hade släpvagnen med oss. (Nä, jag slapp köra...) Sprang in på Biltema och köpte nån elkontakt och sedan var det bara att brassa hemmåt. Hela dagen gick åt utan att jag ens var in i nån av Birsta Citys butiker, hur nu det kan komma sig.
Halv sex var vi hemma och vi skulle få middagsgäster kl 18.00. Tack och lov gick det bra att skjuta fram det till halv sju och med lite sena gäster hann jag precis få maten klar. Balsampotatis och fläskfilé med ädelsost-peppar-sås. Var tänkt att bara bli ädelostsås men så hade jag köpt en ostsort som jag inte brukar och det blev inte riktigt bra så jag slängde i en frp av Knorrs färdiga pepparsås och det blev smarrigt!  Ja, inte förpackningen då...
Vi var 5 pers och länsade faten, dvs 2,5 kg potatis och 1,7 kg kött...hmm...vi Rullade alltså nästan från bordet. Men det är roligt när maten går hem hos sina gäster. Kan ju säga att ingen av oss var sugen på nån efterrätt på det.
Middagen övergick i lite mera fest och vi dansade och hade roligt några timmar till, ett par tog taxi hem vid ett-tiden och den tredje, ja han tog och cyklade hem mitt på dagen idag=) Men kul var det!!! Lite trött idag bara så har inte fått så mycket gjort som var tänkt.
MIn käre sambo har jobbat som en gnu i em i alla fall och slitit lös matta nr2 i sovrummet, vilket inte var det lättaste när han fick lös bitar på 5 cm i taget....huva. När två tredjedelar av rummet var klart kom han dock på en som hade en maskin han kunde låna istället och vips var det klart. Nu hör jag hur han kommer in efter att ha varit och tvättat bilen. Ska lämna in den för fixning av bucklan och repor. Jag blev ju som ni kanske vet påbackad i april...
Ska ställa i ordning en god kvällsmacka åt min flitiga karl nu.!!!

Så äntligen är tapeterna på plats i sovrummet. Det blev lika sent ikväll, men det har gått förvånandsvärt bra trots fondvägg med mönsterpassning. Ja, det blev fondvägg till slut efter att ha velat fram och tillbaka X antal gånger....fondvägg eller bård?!? Min farbror som jobbar på Järnia vill nog inte se oss där med en limhink fler gånger så många gånger som vi varit och bytt lim, bytt storlek på hink, bytt sort, lämnat tillbaka och slutligen varit och köpt det lim som vi lämnade tillbaka först. Typ. Vi har i alla fall två rullar blyertsgrå tapet kvar och 20 meter matchande bård om någon skulle vara intresserad. Inte det?!? Nähä...

Verkar på kommentarerna från igår att alla har mer eller mindre "problem" i det här med att tapetsera. Jag har i alla fall accepterat min roll som undersåte och skarvtorkerska, men jag avancerade lite idag med att skära till våderna också, fast det handlade om mönsterpassning! Förhoppningsvis är vi glada och trevliga mot varandra när vi om 20 år står där i samma situation igen, som mamma skriver. Men jag undrar en sak  mamma, vilka rum har du och pappa egentligen tapetserat tillsammans???

Nattinatt
ZZZzzzZZZzzz....

om ett par klarar av att tapetsera ett rum utan gnabb så klarar man allt. Det betyder i vprt fall att vi får se vad framtiden utvisar. Håller på att tapetsera vårt blivande sovrum och i vår familj sätts det vanligtvis inte upp en våd utan svärfars närvaro. Nu kan han av förklarliga skäl inte vara med denna gång och jag och Stefan ska fixa det själva vilket inte är det lättaste. För det första har vi inte samma smak för fem öre så egentligen håller vi på med en tapet som ingen av oss vill ha. Eller jo, men det hade helt klart inte varit mitt förstahandsval och definitivt inte Stefans heller. Men nu sitter den i alla fall uppe i halva rummet och det efter en hel del diskussioner. Ty Stefan är många gånger allt för lik sin far. Inte för att det bara är negativt med det, men i detta fall hade jag önskat att han var mer sin egen. Det har alltid varit som så att när Stefan och hans far tapetserar tillsammans har de båda "sina" uppgifter. Stefan förlimmar och torkar limskarvar och hans pappa sätter upp våderna. Nu är det så att jag fått ta Stefans uppgift som skarvtorkerska och nåde mig om jag råkar ta hans plats uppe på pallen med en tapetvåd i ett stadigt pekfinger-tumgrepp...Där är ju givet hans plats nu när inte pappa är med.
Nej då. Så hemskt är det inte och jag skulle tro att vi båda skulle ha varit på bättre humör om inte klockan var närmare elva på kvällen. Risken finns att det blir lika sent ikväll för vi ska få besök av Anjas lilla tremänning, hans mamma och mormor. Tårtan är ju slut så jag har i skrivande stund denna kaka i ugnen, receptet hittade jag när jag googlade på Citronkaka...

Citronkaka

Ingredienser:

150 g smör
2 ägg
2,5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1 citron
1,5 dl vetemjöl

Serveringsförslag:

grädde
citronmeliss
färska frukter

Tillagning:

Sätt på ugnen på 150 grader.

Smält smöret och låt det svalna.
Vispa ihop ägg och strösocker.
Riv skalet från citronen och pressa ut saften.
Blanda ner tillsammans med ägg och socker.
Tillsätt vaniljsocker och smör. Vispa.
Vänd sedan i vetemjölet.

Häll ner smeten i en smörad och ströad form - helst med avtagbar kant.

Grädda ca 35 minuter, 150 grader i mitten av ugnen.

Receptet ursprungligen från Salt & Peppar


Anledningen till att det blev en citronkaka är att när jag var på affären på fm hittade jag såna fina citroner så jag kunde inte låta bli att köpa några och lägga på fruktfatet i köket.

att jag bara tog två kort under Anjas kalas och det var på tårtorna. Huva vilken hemsk mamma jag är!!
Får kompensera med att visa henne i sina nya fina glasögon istället=)







Det var allt för den här gången.
Kramar från två sylda sejer...

Men mor min som ska ha det bara surrar i telefonen. Får väl drickat själv då så länge.
Päran står på spisen, intill kastrullen med slantade morötter...dagens middagstips: Kokt potatis, stekt falukorv och morotsstuva!! Smarrigt värre. Men det är klart, varför ställa sig och laga nåt som i mitt tycke inte smakar bra?!?

Det har för min del varit en effektiv dag idag. Först och främst har jag gjort något jag aldrig tidigare i mitt 26-åriga liv gjort nämligen kört släpvagn! Nu har jag ju visserligen bara haft köskort i 8 av dem, men det låter ju bättre med 26, eller hur?Stefan kapade häcken på framsidan i helgen och fyllde släpvagnen med ris. Detta fick då jag äran att frakta till Åvc idag. Gruvade mig endel och sa att det hela skulle ske på egen risk, jag menar jag kunde inte lova att allt skulle gå gott. Var ju liksom tvungen att svänga med kärran också, inte backa tack och lov! Ja, jag tog mig dit och jag tog mig hem igen, däremellan släpade jag detta ris från släpvagnen till den nyss tömda fållan för grenar och ris och det blev ju några meter åt vardera håll på grund av min okunskap gällade backning av detta fordon. Men när jag kom hem igen parkerade jag ekipaget på pappas stora plan istället för att trixa mig upp på uppfarten. Bra med pappor med stora planer ibland!

För övrigt har jag denna dag:
* Sovit till 10 eftersom lilla fröken fissifjask behagade hålla sin mor vaken större delen av natten med allt från tandagnissel, fäktning och gråt.
* Varit på banken och tagit ut pengarna till assistenternas handkassa.
* Svängde in och pratade försäkringar med M på Länsförsäkringar.
* Köpte Ljung och taklök och gjorde höstfint ute. (bilder kommer senare) Spolade även av plattorna efter all lera och sågspån...
* Skickade iväg ansökan till skola VT09.
* Varit och handlat några pryttlar, så vuxen som att veckohandla har jag inte blivit än, trots mina 26 jordsnurr.
* Varit och hämtat dotra som verkar var förkyld:-(

Nu återstår bara föräldramötet angående omorganisationer på förskolan (dagis...)

Och steka korven till middagen....

Fläskfilé:
Brynt i bitar. På med en frp gräddde av valfri sort, kalvfond, salt, svartpeppar, en nypa torkad dragon och en dutt grovkorning sötstark senap. (hoppas inte Stefan läser detta... i alla fall inte innan han ätit) Puttra ihop i pannan en stund.
Potatis:
Potatis i grova bitar i en liten långpanna, på med olivolja, flingsalt, pressad citron och en drös med torkad timjan. In i ugnen 225° i ca 30 minuter.
Sallad:
Vanlig blandsallad med dressing av knorrs ötragårdsdressingmix.

Jag kom ihåg när den där mixen kom. Eller jag vet inte, men jag kommer ihåg när mamma började köpa den i alla fall. Har en bild framför mig, vi är i stugan på sommaren och gör som det står på förpackningen. Blandar dressingen i skålen och har sedan i salladen. Med tiden ändrade vi på det där och hade dressingen vid sidan av istället. Och lite senare ändå minsskade vi på oljan och tog mera vatten istället. Haha, vilka minnen man har!
Det har genom tiderna varit just Örtagårsdressingen som varit favoriten, den och vitlöksmixen.... Den grekiska och den italienska varianten tror jag inte ens jag provat.
Ett tips till: Örtagårdsdressingen är jättegod på strimlad vitkål!!

Det vattnas i munnen på mig nu, men jag får väl sjå mig tills guben kommit ur duschen och vill äta tillsammans med mig!

Anja har haft en jättebra födelsedag med många gäster och många paket. Startade dagen med bad på sjukgymnastiken med sina båda assistenter och jag har fått berättat för mig att sådan fart det var på tjejen i vattnet har dom aldrig sett på maken. Kul! Anja fullkomligt älskar att bada!
Sedan hem för lunch och lite vila innan första sittningen med tårta. Eller, ja, egentligen andra eftersom jag och assistenterna fikade tårta medan Anja åt lunch. Lite taskigt kanske, men men... De flesta av dagens paket var mjuka och nämnas kan ju:
3 klänningar/tunikor
7 tröjor
1 plysch(swettis)jacka
4 par leggings
2 par byxor
2 par strumpbyxor
2 par strumpor
1 kjol
1 pyjamas
1 nattlinne
Vinterjacka (bild på en lapp, kommer på riktigt nästa vecka)
Pannband/halsduk
Jag har säkert glömt något, men inte med avsikt.
I övrigt var det en värmeflaska, ett påslaknaset, hårband, hårsnoddar, tanborste, bokmärksalbum mm mm i paketen.
Verkar som tösen varit väldigt snäll som får så mycket presenter.

Tårtan i form av "femmyrorärfleränfyraelefanter-elefanten" räckte precis så nu har jag en chokladtårta i ugnen för morgondagens gäster=) Nytt recept, hoppas det blir bra!

Det är vad min söndag innehållit.
Om vi börjar med husmorstipsen så kan jag säga att mannagrynsgröt GÅR att koka utan att vare sig brännas vid eller koka över. Bara man står vid spisen hela tiden, utan att vända sig om och vispar mycket. Jag tror det var första gången jag lyckades koka denna eminenta frukostmat i en kastrull utan "släppalätt"-beläggning utan att bränna fast den. Var inte ens svårt att diska den sedan.
Sedan kan jag ju säga att man INTE ska spela betapet och mata Anja samtidigt som man kokar äppelmos. Detta resulterade i en gryta som till en början luktade väldigt gott av äpplen som ångades av värmen men som senare plötsligt satt fast i botten med en sörja som man skulle kunnat tjära en eka med. Det var i alla fall samma färg.... Och jag som lovat bort redten av äpplena till en bekant. Jaja, svärmor sa jag fick ta hur mycket jag ville, så jag var då och nallade i vänninans kasse och tänkte jag skulle hinna fylla på den innan hon kom för att hämta sin frukt.  Stefan skulle ändå hemöver så han skulle plocka med sig lite mer äpplen. Själv hoppade jag i duschen inför kvällen Me&I-visning jag skulle på.
Men....när jag står där i duschen ropar någon hallå nere i trappen och det var inte Stefan....det var en man som skulle hämta äpplena och Stefan som inte komit hem med påfyllnaden ännu. Jössös vilken cirkus. Inte kunde jag stå där i duschen och tjoa och förklara hur allt låg till,  så han tog det som var i påsen och for.
Jag återställde dock den utlovade mängden äpplen med tillhörande förklaring när jag ändå gick iväg på klädvisningen.

Jag skulle då inte handla så mycket kläder åt dotra eftersom hon  fyller år på fredag och då lär det ju bli endel mjuka paket kan jag tänka mig. Meeen, det är ju så svårt när där finns så mycket fint. Blev "bara" en tröja, en tunika, ett par byxor och 2-pack strumpor. Är ju kul att matcha också, eller hur? Vad värre var, var att Stefan råkade se orderbekräftelsen på mailen och han tyckte kanske att 770:- var i mesta laget när jag nu inte skulle handla så mycket.... Kanske, kanske är jag benägen att hålla med.

Hur som helst har jag nu sedan jag kom hem kokat min andra sats med äppelmos av dessa små fina röda paradisäpplen. Använde mig av Hushållsassistenten vi fått efter Stefans mormor och det var ju riktigt häftigt. Frågade svärmor och hon trodde den var omkring 50 år gammal. Stefan bar upp åbäket från källaren (otroligt att han ens hittade igen den i renoveringsoredan) och satte ihop delarna. Jag skar och ångade äpplena och stod och tittade på det Stefan hade mekat ihop...hm...så där ser inte mammas assistent ut när hon gör äppelmos. Någonting fattades insåg jag ganska snart och det var den där grejen som äppelskruttarna i form av en korv ska komma ut på, om ni förstår vad jag menar. Det var alltså köttkvarnen herrn hade satt ihop. Vart var då de andra delarna? Ringde Stefan som än en gång var hemmavid och han sa att den kartongen stod på en hylla i bastun (läs förråd) Svärmor trodde att det överhuvudtaget inte fanns några "mos"-grejor till den gamla assistenten. Men si det gjorde det. En liten kartong med både det ena och det andra i för både passering, korvstoppning och rårivning. många av delarna så hlet oanvända ut. Där låg även en instruktionsbok med recept i och den hade en gång i tiden kostat hela 2:- Jag lyckades meka ihop makapären och efter att ha öst och pressat, öst och pressat några omgångar verkade det inte gå att få ut mera mos ur skruttarna.
Mosen står nu på bänken för avsvalning och jag känner att jag än en gång varit ganska husmoderlig. Och än en gång var det ganska kul.
Här kommer lite bilder:










Bjuder på en bild av den härliga receptboken/instruktionsboken också, kul att allt är så välbehållet....

Lyckades ta några fler bilder igår, en härlig höstdag, lite småkyligt men varmt i solen, precis som det ska vara. Vi tog och packade oss iväg hem på Gärdgränd för lite fika mitt på dagen och där skulle just till med att ta upp päran. Många fina knölar fanns det där under blasten. Vissa stora som bakpotatisar. Kul!


När det var klart tog vioss en titt på äppelträden som fullkomligt dignade av frukt. Plockade en kasse med Paradisäpplen, röda, söta och goda att koka äppelmos på. Men så tog jag och gav bort endel så jag får nog åka och palla några fler till mitt eget mos=)


Sist men inte minst blev vi bjudna på Tacos hos mamma och pappa och då passade jag på att ta kort på ett par flugsvampar hemma på henens gård
  

Nu återstår bara att ta upp vissna blöommor ur rabatterna ute och slänga den en gång så fina surfinian som hänger på vebo-knuten innan vintern kommer. Men än är det ju länge till dess;-)