mattjat

denna blogg. Har tidigare inte förstått mig på andra som byter blogg titt som tätt och nu gör jag det själv. Anldeningen till detta är att jag enklare kan blogga med mobilen på den nya. Så hörni, kika in här: www.helenashopkok.blogspot.se och lägg till i dina favotiter så ses vi mer där!
Adjö och Välkommen!!

...får man det? Eller gnälla, jag vet inte...jag blir mest ledsen faktiskt.
Anja har ett jättefint lekrum som hennes moster har inrett i Hitta Nemo/havs-tema. Såg ut så här när det var nygjort, nu är där lite mer grejor...

              

Skattkistan där hon har de flesta av sina leksaker, fiskenätet som fångat upp alla gosedjur (kan säga att det är så gott som fullt där numer), hennes myshörna med massor av kuddar och mobilen som förut hängde ovanför och så hennes hemmasnickrande spis/bänk gjord för att hon ska kunna sitta i sin stol och ändå nå fram till alla husgeråd och disk-prylar. Anja är inte så mycket i sitt rum och leker, av förklarliga skäl. Nog för att hennes assistenter är med henne där ibland, men det blir ändå inte så ofta. Bland hennes kompisar är rummet jättepopulärt och det gläder mig. Likaså de som hälsar på oss för första gången som överöser oss med beröm för det fina lekrummet. Det är roligt att höra, även om jag inte kan ta åt mig äran för speciellt mycket därinne...

De flesta barn som är här och leker är jätteduktiga att plocka undan efter sig. Själklart förstår jag att alla grejer inte hamnar på rätt ställe, men de har i alla fall gjort sitt bästa. Vissa däremot bara tackar för sig och så ser det ut som en tromb dragit förbi därinne. I bästa fall bara därinne och inte i halva huset dessutom...
Det är ju ganska fort gjort att röja upp ändå, men gud ska veta vad jag önskar att det är mitt eget barn jag städar upp efter. Det skulle jag gladeligen göra flera gånger om dagen om det vore så. Men nej. Men jag vet inte, kasnke är det jag som inte förstår hur barn egentligen leker? Man kanske ska vålda sig igeom allt som finns för att alltid ska ha det nån annan leker med så man kan slita sönder det? Jag har ju som ingen erfarenhet av min egna dotter vad gäller barnlek nuförtiden. Fast jag tror mig ha ganska stor barnvana ändå...
Som nu senast när stormen Gudrun tydligen dragit förbi så gick locket till kistan (gammal ameriakkoffert som inte direkt var billig)) sönder totalt i gångjärnen. Trots att locket av säkerhetsskäl satt fast i väggen och inte gick att stänga har ett barn våldat så pass att h*n lyckats få igen det. Fästanordningen i väggen sitter kvar, men gångjärnet som var fäst i trä:et inuti kistan var ju inte förstärkt så där sprack det hejvilt:-( Nu står kistan där med locket igenstängt och jag hoppas för allt i världen att det går att laga (som pappan i huset får prova med)
Sedan detta hände har jag inte tagit mig för att städa darinne förrän nu ikväll och om inte det gjorde mig ledsen då, utan mer förbannad så blev jag det nu ikväll. En fastlimmad mössa på en docka är avsliten, verktygslådan som Anja fått av sin pappa låg i flera delar. Ja, innehållet förstår jag att det inte är så lätt att hålla där det ska, men själva lådan. Locket lyckades jag få dit på plats igen trots att nån måste ha klivit på den för den var så sned, men sedan äs själva stäng-spännet bortslitet med=(  Anjas glittriga pompoms har nog snart inget glitter kvar eftersom dess trådar ligger typ överallt på golvet. Vad GÖR ungarna med sakerna? Ja jag skriver ungar för just nu står inte dessa varelser speciellt högt på min lista...Suck

Jag hoppas att detta inte avskräcker mina vänner med barn att komma och hälsa på, för som sagt, de flesta gånger städas det undan och hålls koll på barnen när de leker, men jag var bara tvungen att få skriva av mig lite. Förlåt...

Kvällen lider mot sitt slut, det är tomt i vinglaset, solen har gått ner, de sista raderna i boken är lästa, men pilutta dig; Det kommer en ny dag i morgon!
De sista raderna lästes ikväll ur biografin om Astrid Lindgren; "Astrids bilder"...sicken behaglig manniska det var. Så stark, så stor, men ändå så mänsklig. Det är inte utan att man önskar man kunde fått var med på ett hörn där på Näs i Vimmerby i början av förra seklet. Fått vara en av förebilderna till nån avv alla dessa figurer och filurer hon hittat på genom tiderna. Hmm, jag undrar vem jag skulle ha velat vara? Madicken kanske...fast henne hade hon ju redan en förebild till... Tjorven då? Ja, kanske.
Boken besrkiver på ett smått humoristiskt sätt Astrids alla skeden i livet. Hur hennes föräldrar Hanna och Samuel Agust träffas, hur hon själv växer upp bland sprättande höns och steniga kohagar. När hon som 18-åring blev gravid med chefen på tryckeriet och hur hon i sin ensamhet födde sonen Lasse på en sjukhus i Köpenhamn. Hur hon lämade sonen hos fosterföräldrar där, medan hon hankade sig fram på kontoren i Stockholm som stenograf. En tredjedel av månadslönen var vad hon fick ge för en tur- och returbiljett till Köpenhamn varje gång hon hälsade på sonen...
Den berättar även hur hon kämpade med sitt körkort som hon slutade använda efter ett par år när nära och kära äntligen lyckats intala henne om att cykeln var ett säkrare fortskaffningsmedel för henne...
Eller hur hon på senare år varje dag ringde sin ena syster på fm och den andra på eftermiddagen. Ofta börjades samtalen med orden "Döden, döden" för då var det smatalsämnet avklarat sedan! Haha...
Hennes politiska inställning, om sagan om pomperipossa som betalade 102% i skatt som fick politiker att se svart medan debattörer mer än gärna publicerade hennes historia.
Om hennes kärlek till barn och hur illa berörd hon blev när hon visste att ett barn for illa någonstans i världen.
Jaa, nu har jag snart redogjort för hela boken, men vad gör det... Bilderna kan jag ju inte återge och bara dom gör boken värd att ta i sina händer. I tre kvällar har jag nu suttit med den i knät och plöjt sida upp och sida ner. Nu är det nästan sogligt att den är slut. Men jag har nästan blivit sugen att läsa hennes verk igen, om än inte Anja är intresserad så läser jag väl dom för min egen skull. Och det gör man ju inte på en kaffekvart!

         m.flera m.flera

Såklart,de gör ju bara sitt jobb...men om de stackarna kunde lyssna nån gång också och inte bara prata. Idag har det ringt två gånger... lägg märke till då att vi tillhör NIX.. Första gången var det en övertrevlig kille som tydligen trodde han kände mig för varför skull han annars tilltala mig med mitt förnamn flera ggr och typ; Men Helena, oss emellan.... osv. Å då vill karln pracka på mig trosor!!  - Det är inget köptvång, bara ett provpaket eftersom din man tidigare provat våra kalsonger och var så nöjd!
Men hallå, han köpte ETT par och sa sedan upp abonnemanget!! Skitnöjd...
- Nejtack, jag vill inte ha några trosor.
- Nä jag förstår att du är nöjd med dom du har Helena, men detta är inget köptvång, bara ett prova påpak...
-Men jag VILL inte ha några trosor.
- Men Helena, det är ju bara ett test, så vilken färg föredrar du? Svarta eller vita?
- Jag SKA inte ha några trosor av dig!  Tack och hej!
Skulle banne mig ha sagt att jag inte använder trosor alls!!

Senare ringer Manne från MrMusic och vill tacka gamla medlemmar med en jubileumsskiva.
-Nej tack, jag vill inte ha nåt från MrMusic.
-Jag ringer väl inte och stör?
-Det spelar ingen roll, jag ska inte ha nån skiva.
-Men det här handlar ju inte om nån prenumeration, bara en gåva från oss som tack för att du har varit tidig....
- Men jag vill inte ha nån skiva från er.
- Du förbinder dig inte till någonting...
-Jag vill inte HA nån skiva!
-Så du lyssnar inte på dansband längre?
-Nä.
-Så vad lyssnar du på då?
-Radio.
-Men då kan jag byta ut den här skivan mot ett samlingsalbum med de allra senaste låtarna...
-Jag vill inte ha nån skiva.
-Du förbinder dig som sagt inte till nåt. Det enda du betalar är pack och porto...
-JAG ska INTE ha nåt från MRMusic. Hejdå!
- Men, men...
-HEJDÅ!

Suck!! Jag ska ALDRIG ta ett jobb som telesäljare, påminn mig om det om jag någonsinn kommer på tanken!

Det har faktiskt blivit lugnare på telefonfronten sedan vi gick med, men däremot har det ju börjat ringa på mobilen istället. Men det problemet tar vi då!

Dagens middagstips då: Caecarsallad med kyckling.
Har inte haft nån vidare matlagningsinspriation på flera dagar, har ätit potatis och  matjessill med gräddfil och klippt gräslök i två dagar och idag blev det som sagt sallad. För husfridens skull och arbetarkarln gjorde jag dock en laddning spagetti och köttfärrssås igår så han får äta av det idag med.
Själv har jag fått dem på ICA att ta hem felix cecardressing så nu slipper jag kladda med sardeller och skit för att få till egen. Och den där FELIX, han är jädrigt duktig på att göra cecardressing, mycket bättre än mig!

Så...
Riv lite sallad på en tallrik, jag hade romansallad och krispsallat. Riv över lite parmessanost, på med brödkrutonger och toppa med en nystekt, skivad kycklingfilé som du kryddat med salt och peppar. Ringla över lite av FELIX godsaker och varsågod, ät och njut!



Jag hade ju kunnat fota några av bullarna, morotskakan eller brysselkexen jag bakade igår. Men det gjorde jag inte. Inte förevigade jag plåten med hallon och vit chokladmuffinsen jag bakade på förmiddagen idag heller...

Men kanske Carola lägger ut en bild sedan hon var här och fikade idag...

Hos henne kan du förresten vara med och tävla om en DUVEMO-mössa... kolla här!

Dock inte jag denna gång, en gång får allt räcka. Nä igår fick vi sitta på åskådarplats när Hanna och Tomas tog första steget in på äktenskapets väg. De var såååå fina! Och vilken fest sedan... var inte hemma förrän kvart över 4 i morse så jag är allt lite seg idag. Och ont i tassarna. Dock inte bakis, bara trött. Hur känns det att vara bakfull? Har faktiskt aldrig varit det ja... Tror jag. Vet ju inte eftersom jag inte vet hur det känns. Men knappast räknas trötthet som bakfylla.
Undrar hur brudparet har det idag då? Hur länge måsta man vänta innan det är legalt att ringa och störa?Jag vill ju höra allt ur min bästaste väns synvinkel också.
Frågan är ju nu, vad ska vi fylla våra dagar med nu när vi inte har några fler bröllop att planera? Någon som ska te å gefte seg som behöver en hjälpande hand?
I gårdagens festprogram presenterades jag som mat- och bak-kunnig som gärna delar med sig av recepten här på bloggen, men jag vete tusan hur stor sanning det låg i det. Är väl inte speciellt många recept dokumenterade här. Just nu har jag dessutom ingen matlagningsinspiration alls. Noll. Nada. Finito. Men det kanske är den biten en får börja jobba på nu då... Fast inte idag. Men ok, här kommer dagens middagsrecept:

Ett par kalla kokta potatisar
3 överblivna grillkorvar
En näve coops köttbullar
Smör att steka i
Ev kanske ett par vändstekta ägg

Tärna/bita/skär allt i lagoma bitar. Bryn smöret i en panna. Släng ner allt och fräs på tills det är varmt. Stek dom eventuella äggen.
Simsalabim! En restpytt är klar!

Tack och hej, leverpastej!

Idag testade jag ett nytt recept som jag varit sugen på att prova ett bra tag. Grillad biff med matig avocadosallad. Fanns i senaste numret av Allt om mat...

Till 4 personer:

4 skivor utskuren biffá 150 g
1 msk rödvinsvinäger
1 msk honung
3 msk soya
½ tsk nymalen svartpeppar
1 tsk salt

Sallad:
3 msk olivolja
1 msk rödvinsvinäger
1 krm nymalen svartpeppar
½ tsk salt
3 msk rostad lök
4 mogna avocado
250 g körsbärstomater (1 ask)
1 paket bacon
250 g romansallad
1 ask machéesallad (80g)

Blanda vinäger honung, soya och peppar och pensla på köttskivorna. Låt ligga framme i 30 minuter innan du grillar det.
Salta köttet efter grillning.
Strimla bacon och knaperstek det. Låt rinna av på hushållspapper.
Skala och kärna ur avocadon och tärna den grovt. Blanda olja, vinäger, salt, peppar och rostad lök.
Vänd ner avocado, bacon, tomater och sallad.
Grilla köttet (ute eller i grillpanna) och servera med avocadosalladen.

Me like!! Tyvärr inte minman då.... Men han fick balsamrostad färskpotatis blandat med morötter, gräslök och pinjenötter. Gott det med. (olivolja, salt, balsamvinäger och lite vitlök)
Vi bjöd Stefans bror på mat också, och även där blev magen glad!!

Nog för att vi har det rörigt i våra förråd, men detta går över mitt förstånd!
Vi har 2 riktiga förråd, eller ja, ett riktigt och en urröjd bastu. Utöver det har vi ett "hobbyrum" och alla dessa tre är överfylld med grejor. (Hmm....rensade vi inte ganska rejält för typ ett år sedan?!?) Det mesta är dock mindre prylar och kartonger, men där ryms även en barnvagn och en spjälsäng någonstans! Problemet nu är att det ska finnas en till bilbarnstol också, precis lika som den vi har. Häromdagen skulle vi montera den i dagisfrökens bil inför gårdagens utflykt men döm om vår förvåning när den inte låg där i bastun som jag och Stefan trodde... Hur kan en bilbarnstol försvinna på detta vis? Någon måste ju ha lånat den, men VEM? Nån som känner sig vid att de lånat en svart-röd Britax-stol?
Hjälp!!

....men jag har ju fullt upp med att vara FRU! Och vet ni? Det känns riktigt bra!!
Men det är klart jag slita mig en stund från det och ägna mig åt mina kära läsare på bloggen!

För det första, hur stor är sannolikheten att man ett år i förväg väljer ut den varmaste dagen i maj 2009 och typ den enda utan blåst? Ganska bra gjort va? Hade nog att göra med att jag införskaffat 3 olika sjalar att ha över klänningen om det blev kyligt. Men hade jag inte haft någon alls så lär det ju ha blåst småspik och ösregnat. Så nu har jag tre sjalar i olika material och färg. Alla lila dock, men olika toner... Kanske man får användning av någon av dem en dag, vem vet?

Dagen började i alla fall med att vi vaknade av att Anja låg i sin säng och skrattade....ganska trevligt sätt att vakna på sin bröllopsdag! Fast jag blev allt lite besviken när jag insåg att jag inte hade minsta lilla fjäril i magen =( och inte kom det några nämvärda senare heller...
Efter dusch och plock och sök en stund på morgonen kom skjutsen som körde mig, tärnan och fotografen till frissan.

  

Nästan 4 timmar senare hade de fått någorlunda ordning på både tryne och kalufs och pappa och min blivande kom och hämtade mig.

 

Iväg det bar till kyrkan och dess närområde för en timmes fotografering i solgasset. Det var ju inte det mest exemplariska vädret att fota i, tyvärr, för det blir ju så mycket skuggor i solskenet. Och blev det inte skuggor, ja då stod man ju och kisade mot solen istället. Hmm...
         

Sedan stod vi där, sida vid sida och lyssnade på klockringningen. -Du får hålla takten!  var det sista Stefan som ogift.
Dörrarna öppnades och vi tog sikte på altaret till tonerna av Änglagård. Jag kände hur det pirrade till lite i ansiktet när allas blickar var vända mot oss och jag kan inte påstå att jag hörde så mycket av musiken just då.
Vigselakten gick fort och smärtfritt. Både jag och Stefan sa JA (trots att inte många hörde Stefans i mina öron kraftfulla svar) och vi blev man och hustru. Emil sjöng de låtar vi valt ut: "Det är hon" och "Du behöver aldrig mer vara rädd" och Lennart kompade. Plötsligt var allt över... Vi tågade ut till Lennarts tolkning av Concerning Hobbits på flygeln, såå fint!



Utanför kyrkan väntade en svart Cadillac, vilken var utrustad med en stor röd ros jämte två glas och en flaska skumpa i baksätet. Detta var verkligen pricket över i:et och det var skönt med en stunds avkoppling på tu man hand innan vi anlände till festlokalen.



Kvällen fortlöpte med god mat, en del tokigheter/spex och bra musik. Vi hade valt ut de bästa tänkbara som toastmasters och de gjorde verkligen ett toppenjobb! Jag kan nog utan att ljuga säga att alla hade toppenkul. Bandet 5 pojkar fick igång de flesta och vi dansade till långt inpå natten. Klockan var 03.00 när vi låste dörren och åkte hemmåt. Uppe i varv som vi var satte vi oss nere i hallen där det alltid är svalt och öppnade presenterna vi fått. Detta var helt otroligt...som alla hade kostat på! Tack alla!

Nu är det över... Eller: Nu börjar det....

Här är jag igen!
Har lyckats bocka av några fler saker på listan, men tyvärr har nog lika många tillkommit. Köpa strumpor, handla hem gofrukost  så vi har nåt att äta när vi vaknar, frysa in is, träffa Systrarna Forsberg mm mm. Några andra grejor har jag dock lyckats delegera ut. Skulle gärna göra mer av det, men det mesta ligger nog på vårat bord nu.

Var till kyrkan igår och träffade musikerna. Det blir nog kanon det där tror jag. Problemet ligger nog i hur vi ska kunna hålla takten när vi går in. Igår gick vi då allt annat än i takt, vare sig till musiken eller till varandra. Men, men, fram till altaret kommer vi alla gånger!
Stort för mig är det att jag lyckats spara ut naglarna till, i mina ögon, jättelånga! Men vad tror ni jag gjorde häromdagen? Just precis. lyckas knäcka av en pekfingernagel i bildörren. Det givck i tre delar så inte var det nåt att laga heller=( Tack och lov var det på högerhanden och inte den jag kommer ska visa upp nästa vecka. Å andra sidan hinner den väl kanske växa endel på en vecka. Får väl kapa de andra lite istället för att kompensera.

Har stenkoll på yr.no nu också och senast jag kollade på långtidsprognosen skulle det bli sol och lite regn och så långt är det väl ok. Men inte 11m/s nordliga vindar!!! Suck. Jag har sagt till mig själv att jag inte ska oroa mig över vädret men hur lätt är det egetligen?

Drömde inatt att han som ska köra oss kom och hämtade oss 18.15 vid kyrkan istället för vid 16-tiden. Alla gästerna hade åkt redan och vi frös. Mörkt var det också och inte visste karln var han skulle heller. Fel bil var det , för vi fick hoppa in i en flames-dekorerad Hot-Rod... Åkte ner på Hammarn en sväng och sedan över bron och mot Krångede. Men vid Hammarforsen blev det stopp för där hade det varit en bilolycka (tom en dödsolycka, en tjej hade blivit påkörd i mörkret) så om vi ens kom fram till vår egen bröllopsfest det vet jag inte....

Nä, nu blir det fönsterputsning och gardinbyte i köket!

See U later, alligator!

Jag tror att jag lever. Det ser nästan ut som så när jag ser efter i spegeln i alla fall.
Det ligger mycket fokus på bröllopet nu. Bara 1 ½ vecka kvar nu och listan på kylskåpsdörren är lååång och avbockningarna är fåååå. Där står allt med. Exempelvis;
*knyta slips
*stryka skjorta
*limma rosett som ha lossnat från min ena sko
*öva att gå i kyrkan
*hämta nyckel till lokalen
*prata med än den ena, än den andra (musiker, catering, chaufför, kyrkvaktmästare, tärna, toastmaster...säkert nån fler med)
*gå in skorna
*fixa klänning till Anja
Jaa, listan är ca en A4 lång med teckenstorlek 12 så det säger ju endel.

Möhippan är i alla fall överstökad så den biten kan jag släppa nu. Bilder kommer INTE sedan. 
Förra helgen hade vi bjudit hem (eller jag då, Stefan visste ju att det inte skulle bli nåt av med den saken) en familj på middag och redan efter lunch skulle H och barnen komma upp eftersom fadern i familjen knegade. Jag hade tack och lov hunnit ta en dusch på fm, men inte mer än så. Mamma kom förbi också och ville ha en kopp kaffe, men det gör hon ju så ofta så det var inget konstigt. Strax efter ett (tror jag den var) dyker H upp med två stycken i släptåg och dessa tu var INTE hennes döttrar, nehej du... Jag såg dem komma med stadiga steg på uppfarten och fattade direkt att nu är det kört. In på toaletten och låste dörren, genom vilken jag ropade att: -Jag kommer inte ut!!
Insåg dock ganska snart att det inte var nån idé att sitta där på toalocket och vänta, jag skulle ändå inte kommma undan.
Slängde på mig lite mascara i all hast och gläntade på dörren varvid blixtrarna haglade (ja nästan i alla fall)
Det skrattades och jublades och då hade jag ännu inte fått på mig den oerhört vackra klänning som nästan (läs inte alls) passade mina volanger och den spetsgardin som var trädd på ett diadem. Kan ju säga att jublens ljudnivå ökade markant när jag klev ut från badrummet i min nya outfit.
Fick en lista med saker jag skulle packa ner också med allt från badkläder till sovsäck, tändstickor och mössa. Blev en hel resväska innan jag var klar.
Iväg det bar och jag hann nog inte mer än spänna fast mig i bilen, få en cider i näven så skulle jag knäppa loss mig och gå in på ICA och köpa en glass. Skojigt värre... Sedan bar det av mot stora staden Östersund. I bilen på väg dit får jag ännu en lita med uppdrag där jag skulle fotografera mig själv tillsammans med allsköns ting. En älg, en kundvagn, en lyktstolpe, en singelkille, en cykel, en pensionär, ja, ni fattar....spridda skurar.
Efter en snabb pinkpaus på militärens övningsomräde strax innan stan stannade då bilen framför stora kyrkan. (även en sådan skulle dokumenteras på bild) Där i en närliggande park sitter systeryster och kusiner vitaminer och väntar med picknick och vi sitter där ett tag och mår gott. Jag lyckas fixa de flesta av fotouppdragen också; Gjorde flera flugor på smällen vid två tillfällen då jag hittade en kille med skägg som även var pensionär och en kille med långt hår som även var singel=)
Vidare bar det iväg mot bowlinghallen och alla som någon gång har bowlat vet att det brukar bli ganska varm därinne. Tänk er då linne, leggings,  långärmad lång klänning i ett inte så svalt material. En långärmad kofta utanpå det och dessutom en gardin på huvudet!! Säger inget mer än att jag som sig bör tog sistaplatsen även denna gång.
Därefter var syster tvungen att avvika då hon skulle iväg på nattjobb, men vi andra styrde kosan tillbaka mot The Hammerbeach där jag fick ögonbilndel medan de försökte köra runt mig så jag inte skulle veta var vi var. Detta lyckades dom inte alls med, ty jag vaar nog alldeles för nykter för att känna av alla gupp och svängar, så jag insåg ganska snart att vi var på väg till Skaltjärn. Där väntade middag (21.30) och sedan ett varmt och skönt bad i vedeldad badtunna. Kvällen avslutades med en stunds surr av 6 stycken av det varma badet dåsiga tjejer och jag blev avlämpad hemmavid runt midnatt...
En toppendag fick jag och det ska ni ha stort tack för mina vänner!!

Nähä ni! Med tanke på uppdateringsstatistiken här på bloggen är det väl lika bra att jag erkänner, både för mig själ och er andra, att här lär nog inte bli nåt mer skrivet innan jag har blivit FRU. Men man vet aldrig. Jag  kanske gör er förvirrad och skriver igen redan i morgon!
Tack och godnatt!

Jag lever och är!
Jag vet inte om jag har mycket att stå i just nu eller vad det är, men blogga blir det som ni ser inte mycket av. Inget annat heller.... Dagarna går utan att jag hinner med. Man poar lite här, poar lite där och möjligtvis jobbar jag lite utanför hemmet nån gång ibland. Härnäst är det 3 nätter på hemtjänsten som väntar, sedan en dag på blomsteraffären i maj.

Nu är äntligen vardagsrummet klart! Du som ville veta Carina, nu kan du komma och inspektera! Och för er som inte vet så har vi tapetserat om och målat takoch lister....Är lite småfix bara som fattas såsom nån decimeter taklist, nåt eluttag och ett par tavlor. Ska försöka mig på att sätta upp gardinkappan när jag skrivit klart det här. Den är endast 11,5 meter lång så frågan är om jag klarar av det på egen hand. Kan se mig själv stå där i ena änden av stången, uppflugen på en pall. Den nystrukna kappan i en knöl under armen som jag samtidigt måste hålla upp för att stötta den andra armen vilken försöker trä på ögglorna på den rackans stången. Och till råga på allt är det bara en meter till fäste nummer två och jag lär ju knappast få in 11 meter tyg på den biten.. Det betyder alltså att jag skulle haft både en och två armar till för att kunna haka av stången och peta förbi kappan. Hmmm.... Kanske bättre att jag provar än sitta här och spekulera.

Taklisterna ja, vad ska man säga? Brukar ju talas om att tapetsering är det värsta man kan utsätta ett äktenskap för, men det vette tusan om taklisterna är värre. Är nog tur att vi inte ingått äktenskap ännu... Trots att vi bara tagit ner dom gamla och målat dom så gick det åt h-vete innna vi var klara. Ja inte med förhållandet, även om det fick sig en känga emellanåt, utan med listerna. Av 6 stycken lyckades vi på 5 att passa även efter målningen, men vad som hände med den sjätte kan vi för vårt liv inte förstå. Den passade varken åt ena eller andra hållet och när vi väl räknade ut hur vi skulle behöva kapa om vinklarna, ja då blev fanskapet för kort!! Det slutade med att vi fick ta en bit taklist från källarförrådet och skarva i  med. Denna bit ligger nu i garaget på tork efter två omgångar grundfärg. Jaja, det blir nog bra till slut.

Nähänä, hänan kan man int sitta på arschle! Opp å hoppa!

Ja igår klev jag då över från 26 till 27 och kan ni tänka er, det känns precis likadant idag. Ingen förändring alls. Men jag undrar om mina nära och kära tycker att jag är smutsig och luktar väldigt illa och dessutom har dålig hy?  Nä nu vet jag, de hjälper mig på traven att skjuta på ålderstecknen en smula för hur kommer det annars sig att jag i julklapp fick 2 parfymer, duschcreme, hudlotion och ett presentkort på hud- och fotvård. Likaväl som det i gårdagens paket döljde sig 2 parfymer, en handcreme och 2 presentkort på hud- och fotvård...
    
Fast till saken hör att faktiskt önskat mig i alla fall dessa presentkort. Det är ju alltid (o)trevligt med lite massage eller så använder jag mig av dem när det är dags att göra mig vackrare inför den stora dagen. Snart bara 6 veckor kvar... Huga vad tiden går fort...

Av svägerskan med familj fick jag en jättefin diskmedelspump i porslin med tillhörande fat och en liten kubformad skål att ha tex diskproppen i eller en liten blomma. Nu ska det blir fint på diskbänken!



Lite lotter och en Dagens Dubbel utan vinst fick jag med. Men det kunde ju ha blivit en slant. Så, jag som utlovade att ni skulle höra jublet får allt ta tillbaka det...

och hoppa upp och fastna på en vägg sådär. Det såg ju hur kul ut som helst. Fast det är klart, alla helhysteriska japaner gjorde väl sitt också. Kycklingdräkten skulle jag kunna skippa trots att den vore passande nu i helgen.
Nä, herregud vad vi har garvat jag och Stefan. Vet inte hur kul det var egentligen men, ja oförstående svenskar som gör bort sig iklädda kycklingdräkter i Japan kunde man ju bara inte låta bli att skratta åt! Längtar redan till nästa vecka och Anna Book som knubbsäl!

Lagom till påskhelgen har vi Stefan tömt vardagsrummet och börjat riva tapeter. Vi har inte köpt några nya ännu och vet inte riktigt när det ska ske heller. Men kanske det är lite av en sport att frivilligt inte ha ett normalt tv-rum när man är 4-dagarsledig. Tv-rum har vi för tillfället i Anjas lekrum, ni vet det som fungerade som sovrum för 3 personer när vi fixade 2 nya sovrum i höstas. I alla fall soffan och tv-bänk+TV fick sig en plats därinne i alla fall. Nog för att soffan mest bara rymmer en person eftersom Anjas gosedjursfiskenät hänger ner i ena halvan av soffan.
Nåja, blir ju bara mysigare om man sitter i knät på varandra eller?!?
Målaren kommer i alla fall till veckan och kladdar på lite färg i taket så får vi välan se när väggarna får sitt.

Glad Påsk! Hoppas alla kärringar hittar tillbaka från blåkulla, för hur kommer det annars se ut här nere i verkligheten?