Jag känner pressen!
Jaja, jag började i alla fall men kom på att jag nog var tvungen att ringa till nån istället och det blev kusin vitamin brudtärna. Kan ni tänka er att hon satt och tänkte på mig när jag ringde?!? Knasigt. Hon hade ungefär lika lite att göra som jag, det kanske var det hennes telepatiska sinne kände...
Nu när detta samtal är över sitter jag fortfarande med frågan vad jag ska skriva om.
Att vi ska på kurs i stan i två dagar? Nä, inte så intressant.
Att jag gjorde en god älgskav-gryta till middag. Det gjorde jag i och för sig. Med lite lök, peppar, viltfond, grädde och soya. Smarr smarr. Så var det sagt.
Nåt roligt jag kan skriva är att jag i helgen vann några slantar. Om man ska göra en kort historia lång så köpte vi lite kött förra veckan, närmare bestämt 46 kilo ekologiskt och närproducerat nötkött.... Stefan fyllde även år förra veckan men eftersom det var på en onsdag bestämde vi att det skull bli tårta först på fredag. Senare blev jag varse att även köttet skulle styckas och levereras under fredag eftermiddag. Krock! Men med hjälp av nära och kära gick det ganska bra ändå. Mor hjälpte mig med köttet och syster hämtade Anja på dagis samt garnerade både smörgåstårta och masipantårta. Till saken hör att även svärmor och svägerska fått hem kött samma dag som de nu skulle på kalas till oss, men åtminstonde svärmor lämnade sitt till på lördag förmiddag.
Lördag förmiddag åker jag bort och hjälper henne få undan detta och för att hon ska få lite mer plats i frysen undrar hon om jag inte vill ha lite lingon att koka sylt av. Jovisst tänkte jag, det kan ju vara gott med lite hemsylt och såg ett par liter bär framför mig. Men nej du, upp ur källaren kom en halv ICA-kasse med frysta lingon som svärmor gladeligen blev av med. Hoppsan sa, det var bara att åka hem och koka sylt för fulla muggar det, för inte hade jag minsta lilla plats för ett endaste lingon i min frys!! Där är ju fullt med färs och filé nu...
När jag åkte hem funderade min för en gångs skull smarta hjärna ut att jag inte hade socker hemma som skulle räcka till sylten så jag svängde in på ICA. Där innanför dörrarna får jag ett ryck och tänker prova på lyckan på lite spel. Fram till kassan och dividerar lite med kasssörskan huruvida det kommer ge vinst på än det nea än det andra spelet. Nån trav-andel skulle jag minsann inte ha, för DET ger aldrig några pengar. Men hur som haver ändra gumman sig och hem kommer hon med en andel i alla fall.
Och tack vare svärmors generositet är jag idag 2966:- rikare!!!
Fast en stor del av det försvinner nu lika snabbt när jag ska betala köttet....
Ja, vi lever!
Snön börjar tina och våren är på väg. Solen skiner lite titt som tätt, om än inte idag, men härligt är det att värmen närmar sig. Ska bli såå skönt att lätta lite på kläderna och kliva i ett par tofflor när man går ut.
Pingst närmar sig ju också med stormsteg och det är väl den största anledningen till att jag varken bloggar själv eller läser andras... Det är mycket att tänka på inför detta ståhej. Men vi (läs jag) har läget under kontroll. Tror jag.
För att följa upp det här med Stefans garderob och t-shirts kan jag nu meddela att han rensat ur en hel ICA-kasse med trasiga och urblekta tröjor ur sin halva av garderoben. Stolt som en tupp visade han upp kassen för mig och, hör och häpna, bar ner den i källaren. Slänga?!? Nä, varför då? Dom kan ju vara bra att ha.... Unrdar varför vår källare ser ut som om där gått en tromb? Fast trots allt detta sparande så är våffeljärnet borta, puts väck. Nu är det ju dags för våffeldagen (tillika Stefans födelsedag) igen och i fjol minns jag att vi lånade svärmors. Kanske om jag frågar snällt får jag göra det i år med.
Jag hoppas ni finns kvar här tills nästa gång jag skriver...
På återseende!
Varför tänker man så mycket på natten?
Natten till idag var lite stökig. Lilla fröken vaknade flera gånger och då är det ju bara till att kliva upp och gå in och hjälpa henne. Tiden däremellan är det inte alltid att man somnar så fort utan jag börjar tänka på än det ena än det andra. Ni ska bara veta vad många blogginlägg jag har skrivit i huvudet nattetid....men tror ni jag kommer ihåg det på morgonen? Inatt var en sån natt. Funderade lite (läs mycket) på allt och ingenting och "skrev" ett lååångt inlägg, gjorde om en dle formuleringar så det skulle låta bra och framförallt funderade jag på vad ni som läsare tycker är kul att läsa om. Jag vet ju att många tyckte det var kul att läsa om när jag städade Stefans garderob tex. Och när jag för ett tag sedan drömde att vi flyttade till Kullsta med 4 strykbrädor. Nog för att Stefan skulle behöva gå igenom sin garderob nu igen, men det får han göra själv denna gång. Fast jag kanske kna vara med med ett vakande öga och memorera små roliga detajler som jag sedan kan återge här?! Nä...kanske inte. Finns nog inte så mycket roligt i hans garderob. Förutom 90 t-shirtar då...
Vad händer annars i mitt knasiga, jobbiga, trista och alldeles underbara liv? Tja, inte så mycket. En stundande resa till stora staden Östersund på onsdag. Anja och hennes assistenter ska in på Hab och jag följer med som taxi. Meen, det är ju inte såå svårt att fördriva en dag i stan. Alltid hittar man på nåt. Shoppa till exempel är ju ett väldigt trevligt tidsfördriv. Synd bara att det kostar pengar. Får fundera ut nån bra lösning till det. Smyga till sig Stefans kort kanske.... Eller helt enkelt hålla i slantarna och lägga dom på hög inför det kommande bröllopet.
Det är ju en stor bit av mitt liv just nu. Planera är nog nyckelordet. Det är mycket att hålla i huvudet, mycket som ska bestämmas och mycket kvar att göra. För tillfället pysslar jag med placeringskorten. Jag har börjat med den enklaste biten av den avdelningen och sparar själva bordsplaceringen till ett senare tillfälle... Nog förr att jag har gjort den ett flertal tillfällen nattetid också, men aldrig fått till den helt klar. Och inte kommer jag ihåg den när jag vaknar i alla fall. Nä det som är svårt och tråkigt skjuter jag gärna upp.... Det gäller överlag. Som att diska upp bunken till assistenten jag använde i lördags när jag bakade bröd. Tror nog att de kvarvarande degresterna har lösts upp för länge sedan. Usch, tänk vad det ska vara slajmigt och äckligt i botten på den där. För att inte tala om jästlukten!!
Jag undrar vad det var jag skulle skriva om egentligen?!? Detta blev ju bara ne massa svammel...
Okej, jag skriver väl lite då!
Fast jag gör ingen uppoffring, jag bara måste ju berätta om gårdagen när jag lyckades spöa Stefan i bowling. Och fem andra, däribland både mor och far. Vi var 14 st och jag kom på 9:e plats. Alttså har jag gjort ett ganska stort kliv upp på pallen, om där nu hade varit 14 platser, sedan sist. Jag brukar ju som ni vet ta sistaplatsen utan konkurrens. Men 9:a!! Det är bra gjort för att vara mig. Att sedan både mormor och morfar klådde mig kan vi ju prata lite tyst om....
Och kusin E slog sin E och ramlade in på en andraplats var ju skojigt det med! Och mor slog far. Ja inte bokstavligt talat, men poängmässigt... Tror det var kvinnfolkets tur på banan igår, eller.....nä kanske inte när jag tänker efter. 4 av topp5 var ju av det manliga könet.
Sedan middag på Hotell Havre i Torvalla. God mat och dryck och massor med skratt. Känns nästan i magpartiet idag. Tänk att man kan ha så roligt med släkten!! Hörrni, kan vi inte komma på nåt att fira lite oftare så vi får träffas på det här sättet?!?
Och tänk om jag hade haft nån stilstudie på nån av oss att lägga in här. Fanns ju ett antal trevliga bilder....haha!!
