mattjat

Vet inte varför men har inte haft nån inspiration just. Eller så beror det på vår nya dator. Jag brukar vanligtvis skriva dagens inlägg strax innan jag lägger mig på kvällen. Men nu händer det allt som oftast att herrn som var så anti denna variant av dator, sitter med den i knät framför tv:n både var och varannan kväll. Så när jag tänker efter är det nog den verkliga orsaken.

Vi ska på sjukhus i veckan. Jag har packat idag. Verkar snarare som vi ska vara borta en månad än en vecka. I resväskan (ni vet en sån där med hjul på) som vi brukar ha haft när vi åker utomlands har jag stoppat ner, mina kläder, S´s kläder (ett mindre antal plagg) hårtork, några filmer och nessecären. Fullt! Hm, Anjas kläder får åka i hennes ryggsäck. Och hennes mat, medicin och nessecär i en annan ryggsäck... och när jag tänker efter är inte våra tofflor nerpackade än heller ochv ar som ska få plats, ja det vete tusan.
Många skulle nog tycka att min andel med kläder i väskan borde minskas, men nehej du! Jag måste väl kunna få ha nån valmöjliget när jag står där och gräver på morgonen. Vad jag tar på mig på dan är ju liksom humörsbestämt. Idag tex har jag hittills bara gått omkring i leggings och t-shirt och hoppats för allt i världen att dörrklockan hållt tyst. Ja, mamma har ju varit här förstås med det räknas inte. Mamma är ju liksom en del av mig. MIn tredje hälft. Ja, ni fattar vad jag menar. En av mina bästa vänner helt enkelt. Som ofta får en att skratta hejvilt.
För något år sedan gjorde jag i ordning min receptsamling. Satt timme efter timme och skrev ner alla recept på datorn och har numer en pärm med alfabetiskt register. I ett svagt ögonblick för LÄÄÄÄNGE sedan lovad ejag att göra detsamma med mammas pärm. Tänk då att jag är 25 (några dagar till i alla fall) och min mor bra många år äldre än mig. Det betyder också att antalet recept är betydligt fler.
Igår tänkte jag att jag skulle ta tag i det där igen efter att ha haft en väldans lång rast. Kul att skriva dokument på min nya dator också. Men jag har ju ingen skrivare installerad ännu och inte har jag nån färg i den heller. Då kom jag på den brilljanta idén att jag mailar över det jag skrivit så får hon slita på sin egen skrivare. Sagt och gjort, 5-6 recept senare slänger jag iväg det där mailet och är mäkta nöjd med mitt verk.
I morse kom ett sms från mamma där det står hon inte kan öppna dem och om jag kna skicka dem i annat format. Hm, jag har ju bara word att skriva i.... I efterförljande sms-konversation kommer Analysann fram. Vad kan det vara som är fel? Kanske jag har en för modern dator... Det slutar med att S lägger sig i det hela och tycker jag ska driva lite med mamma. -Skriv att det nog är hon som har för dålig upplösning på skärmen eller nåt! Ok, tänkte jag coh gjorde som han föreslagit, samtidigt som jag tänkte att haha, nu fattar hon att vi driver med henne. Men inte då. Hon godtog förklaringen varvid jag fortsatte med att "ta med dig dkrivaren och kom hit så ska det nog fungera" Men, nej, det var så besvärligt för hela skrivbordet måste flyttas för hon skulle komma åt den... Vid det laget skrattade vi gott åt mamma och var tvungen att förklara hur vi drev med henne. Tillbaka får jag då att S ska passa sig för riset, men att jag i alla fall har nåt att skriva om i bloggen!!
Kram på dig mamma! Du förgyller vår vardag med att bara vara du!