En sån där dag man lever länge på

Så uttryckte min mor det om dagens utflykt till Oviken. Och jag kan inte annat än hålla med!

Halv nio i morse hade jag, Anja och mamma packat in oss, pimpelspön, fika, vagn, pulka, stolar, filtar, extrakläder, ja allt man kan tänkas behöva för en heldag utomhus. Vi var bjuden hem till em av familjerna i Hab-gruppen på pimpeltävling med tillhörande korvgrillning, men det slutade nog med mer grillning är fiske. Ty en sådan fin grillkåta lämnar man inte gärna för att vara ute i snöstorm och pimpla. Nej nu ska jag inte vara sådan, mestadels hade vi fint väder med solsken och takdropp, men så rätt som det var drog det snabbt som attans in ett snöoväder just över oss. Så då tändes brasan i kåtan igen och vi tog en påtår där innan det var dags att packa ihop pinalerna och bege oss hemöver. Vi hade ju ca 2 timmars bilåka som väntade, så klockan hann bli nästan halv åtta innan vi var hemma på byn igen!
Men vad trevligt vi haft det idag...alla barn 4 st ur gruppen plus två småsyskon var på gott humör hela tiden, tror knappt jag hörde ett gråt på 4 timmar tillsammans! Underbara goa ungar! Hoppas vi kommer att fortsätta träffas på det här viset och inte bara på haben. Det ger så mycket att få prata om annat också...bara umgås liksom.
Har planer på att bjuda dem hitöver för utflykt till Döda Fallet i början av maj och flera av dem som var med idag tyckte det var en bra idé.

Delar med mig av lite bilder:
           

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0